vandrande tankar
pratade med min gamla goa vän fredrik idag och vi pratade minnen från tio år sen, jag vill kunna göra samma sak om ytterligare tio år!!!!!! tankar springer överallt idag men jag har fortfarande ont i bröstet o magen...vill bara få ut all ångest så jag kan slappna av på riktigt o bara njuta av de fria dagarna jag har från sjukdomen o alla jävla mediciner... vem vet i jul kanske jag kan få känna mig frisk på riktigt för ett par veckor... hoppas att en operation kan bli av efter nyår... en operation skulle vara början på slutet på min sjukdom....
Som underbara Elin sa...det vänder i april....
Gud, jag skulle gråta ögonen ur mig och bli galet ledsen om det skulle sluta illa för dig. Jag gråter enbart för att du är sjuk fina du.. <3 Men lyssna nu, det kommer gå bra! Jag bara vet det! Du kommer bli firsk!
och vet du, jag vet att du är vacker och så jävla snygg! Med eller utan hår. Med eller utan gnista. Alltid snygg, I know it! <3
Kämpa på nu goa Catrin! <3
Älskade vän!! Lyssna nu!
Då jag möter dig, då du ler, då du har de stunder då allt känns ok och är runt människor du trivs med.. det kan vara hemma hos dig, när du besöker mig, eller de gånger du är nere på jobbet en sväng, DÅ lyser du, du HAR gnista och glimten i ögat. Du LER, kanske lite försynt men det syns så väl på dig att runt människor du tycker om, som älskar dig för den DU ÄR, så kan du bara vara. Och än fast du inte kanske vet det, kanske inte tänker på det eller märker det, så har du fortfarande den underbara personligheten du alltid haft så länge jag känt dig, dina ögon glittrar.
Kärleken kommer då du minst anar det. Och han kommer älska dig utan hår eller helg sjukt äckligt hårig ;D
Du är en person som lämnar stora djupa avtryck på dina närmaste, en fantastisk kvinna! Och vi alla kommer ha en djup sorg och en otroligt stor tomhet om du skulle lämna oss. Så jag vet att vi alla önskar från djupet av våra hjärtan och tror!! att detta ska gå bra! Och hela vägen finns vi där, om inte fysiskt så alltid mentalt!
Finaste, goaste vännen! Du utstrålar så mycket mer livskraft än vad du vet <3
det är svårt det där med att tillåta sig gå in i mörkret och verkligen utforska det hemskaste, känna hur det känns, det där svartaste mörkaste, som en klibbigt svart smet. Att helt plötsligt påtvingas sin egen dödlighet, tvingas omvärdera situationer, relationer, tro- inte tro. Att möta det som Du gör är tufft och oerhört modigt- du är en tuff liten Cookie!! Farbror K. hälsar