en vecka kvar....
då var det en vecka kvar till min megastora operation... har varit dålig på att uppdatera bloggen, mest för att jag blev helt knäckt i torsdags när jag var hos kirurgen o fick ingreppet förklarat för mig... kommer inte barabli ett långt snitt längst med hela magen utan man kommer först o lägga ett Vsnitt över buken och göra den operationen med o ta bort magsäck o lymfar sen kommer man sy igen o sen lägga ett snitt från mage till ryggrad för att sedan gå in i bröstkorgen på baksidan för o få bort de lymfarna som sitter bakom bröstbenen... de kan inte garantera än att de kan få bort alla tumörer heller =( så troligtvis kommer jag få spendera julen på sjukhus fastän de sa att så skulle det nog inte bli =( jag både vill o vill inte ha den här operationen, kommer bli ett långt helvete på sjukhus nämligen o jag kommer bli mkt ensam....
får väl bara hoppas att operationen går bra o att jag slipper ha för ont... utan magsäck lär ju bli riktigt skoj eller inte.... 2011 är ett riktgt pissår för mig....
nej åka hem till farmor en sväng o säga hej....
får väl bara hoppas att operationen går bra o att jag slipper ha för ont... utan magsäck lär ju bli riktigt skoj eller inte.... 2011 är ett riktgt pissår för mig....
nej åka hem till farmor en sväng o säga hej....
Nu är målet nära...
Fick igår veta av min onkolog att det kommer bli en operation och det inom två veckor...det nu preliminära datumet är den 5:e december...ska på möte med min kirurg i morrn och då ska det väl diskuteras om hur operationen ska gå till och vad jag kan förvänta mig efteråt... vet att många är överlyckliga för detta besked och har svårt att se mig så apatisk kring beslutet men ni måste förstå att för mig är det fortfarande en lång väg av kämpande kvar... jag har troligtvis minst 6 månader till av behandlingar framför mig efter operationen men nu finns det ett så mkt större hopp om att jag faktiskt kan överleva det här och bli cancerfri....
just nu ska jag bara få bukt med min ångest och försöka hitta något slags inre lugn, äta upp mig igen och bli så stark som jag kan bli inför den 5:e.... ska försöka ta en tripp hem i helgen och veckan för att träffa alla nära o kära innan jag läggs upp på operationsbordet.... behöver få all kärlek o energi jag kan nu innan mitt öde läggs i kirugernas händer....
jag ber er alla att hålla tummarna för min skull att det här går vägen och att jag kan få komma tillbaka till livet igen....jag längtar så efter er alla som inte vet hur ni ska bete er nu när jag är sjuk....
jag älskar er alla så det gör ont i mitt hjärta glöm aldrig det!!!!!!
just nu ska jag bara få bukt med min ångest och försöka hitta något slags inre lugn, äta upp mig igen och bli så stark som jag kan bli inför den 5:e.... ska försöka ta en tripp hem i helgen och veckan för att träffa alla nära o kära innan jag läggs upp på operationsbordet.... behöver få all kärlek o energi jag kan nu innan mitt öde läggs i kirugernas händer....
jag ber er alla att hålla tummarna för min skull att det här går vägen och att jag kan få komma tillbaka till livet igen....jag längtar så efter er alla som inte vet hur ni ska bete er nu när jag är sjuk....
jag älskar er alla så det gör ont i mitt hjärta glöm aldrig det!!!!!!
ny vecka-nya besked...
så var det återigen en ny vecka och jag vet inte alls vad som kommer hända, läkarna ska ha konferens i morrn om min framtid, får svar på onsdag om de vill ge mer cellgifter eller om jag får fortsätta vila till operation e akuellt... e sjukt jobbigt o inte kunna planera nått alls..kan inte ens planera eller boka en resa hem och just nu har jag enorm hemlängtan =( Här hemma så suckas det för minsta lilla och jag känner mig inte ens välkommen i mitt eget hem längre...
Har haft en bra helg i alla fall o fått tankarna på andra saker emellanåt... Satt hundvakt åt falkor i fredags o kollade på a little bit of heaven...tårarna sprutade men sensmoralen att leva sitt liv här och nu var väldigt bra...i lördags hängde jag min goa Erik o hans snälla killkompisar...vi kollade på film o jag fick känna lugnet för nån timme...igår hängde jag hemma hos martin o fick mysa lite med lilla tilde... hatar verkligen vardagarna då alla e upptagna på sina egna håll....
tack alla underbara för alla kommentarer, gör mig så rörd att läsa om era tankar o omtanke gentemot mig...önskar jag kunde krama om er alla....
Har haft en bra helg i alla fall o fått tankarna på andra saker emellanåt... Satt hundvakt åt falkor i fredags o kollade på a little bit of heaven...tårarna sprutade men sensmoralen att leva sitt liv här och nu var väldigt bra...i lördags hängde jag min goa Erik o hans snälla killkompisar...vi kollade på film o jag fick känna lugnet för nån timme...igår hängde jag hemma hos martin o fick mysa lite med lilla tilde... hatar verkligen vardagarna då alla e upptagna på sina egna håll....
tack alla underbara för alla kommentarer, gör mig så rörd att läsa om era tankar o omtanke gentemot mig...önskar jag kunde krama om er alla....
vandrande tankar
idag har jag tyvärr haft tid att tänka, mkt och om fel saker ibland... sitter och funderar på om jag någonsin kommer träffa på kärleken igen och hur mkt jag längtar efter någon som älskar mig för mig just nu....kommer jag ha nån som sitter och håller min hand om det här går åt skogen..nån som kommer sakna mig och mina små egenheter....just nu e jag så osäker på mig själv iochmed att jag ser ut som skalleper och inte har min glimt i ögat längre....jag längtar så efter mitt gamla jag och mina små äventyr.... tror inte att nån ärligt kan bli intresserad av mig som jag e nu och det syns på mig för jag krymper när jag e ute bland folk... inte rakryggad och med livslust i blicken som förut....numera e jag liten och livrädd, livrädd för både livet och döden... det enda vi vet om livet och som kommer ske är att vi kommer dö, vilket egentligen inte borde vara så farligt men att inte få leva livet fullt ut är hemskt... inte ens kunna planera min jul plågar mig mer än det borde...
pratade med min gamla goa vän fredrik idag och vi pratade minnen från tio år sen, jag vill kunna göra samma sak om ytterligare tio år!!!!!! tankar springer överallt idag men jag har fortfarande ont i bröstet o magen...vill bara få ut all ångest så jag kan slappna av på riktigt o bara njuta av de fria dagarna jag har från sjukdomen o alla jävla mediciner... vem vet i jul kanske jag kan få känna mig frisk på riktigt för ett par veckor... hoppas att en operation kan bli av efter nyår... en operation skulle vara början på slutet på min sjukdom....
Som underbara Elin sa...det vänder i april....
pratade med min gamla goa vän fredrik idag och vi pratade minnen från tio år sen, jag vill kunna göra samma sak om ytterligare tio år!!!!!! tankar springer överallt idag men jag har fortfarande ont i bröstet o magen...vill bara få ut all ångest så jag kan slappna av på riktigt o bara njuta av de fria dagarna jag har från sjukdomen o alla jävla mediciner... vem vet i jul kanske jag kan få känna mig frisk på riktigt för ett par veckor... hoppas att en operation kan bli av efter nyår... en operation skulle vara början på slutet på min sjukdom....
Som underbara Elin sa...det vänder i april....
positivt besked
idag fick jag ligga på dagvården och få två enheter med blod som piggande upp och gav lite färg på mina bleka kinder... fick inga cellgifter idag o ska ha uppehåll med xelodan så kroppen får chans att återhämta sig lite o så jag kan få cellgifter på måndag istället... fick träffa min onkolog idag i alla fall och han hade tittat på mina nya röntgenbilder och sa att de hade krympt igen... men han kunde inte säga exakt hur mkt för det var röntgenläkarna tvungna att göra och sedan lämna besked...så får ett mer exakt svar i veckan... känns som en lättnad att få slippa läkemedel en vecka o låta kroppen vila upp sig...
vet att jag borde vara överlycklig och hoppa jämnfota för det här beskedet men jag känner mig mest tom och chockad...tror inte det har landat än...har fortfarande ett tryck över bröstet som sista två dagarna och ont i magen men det vet jag beror på oro o ångest o kommer lägga sig så småningom.... e det vanligt o känna så här? nån mer än jag som vet? hoppas jag får sova i natt för natten innan blev inte mkt sömn... ryggen ömmar o hela jag gör ont...kanske håller på o bli sjuk....
vet att jag borde vara överlycklig och hoppa jämnfota för det här beskedet men jag känner mig mest tom och chockad...tror inte det har landat än...har fortfarande ett tryck över bröstet som sista två dagarna och ont i magen men det vet jag beror på oro o ångest o kommer lägga sig så småningom.... e det vanligt o känna så här? nån mer än jag som vet? hoppas jag får sova i natt för natten innan blev inte mkt sömn... ryggen ömmar o hela jag gör ont...kanske håller på o bli sjuk....
livrädd =(
sitter hemma ensam i lägenheten efter min röntgen o mina provsvar... jag e så sjukt rädd just nu... ångest över vad läkaren kommer berätta att man såg på röntgen idag... HB låg på 92 så jag ska få blod i morrn men de vita blodkropparna låg bara på 2.7 och man måste ha minst 3.0 för att få cellgifter så e inte säkert att det blir några gifter i morrn =( har så sjukt ont i magen o tryck över bröstet av all ångest och oro... vill bara att allt ska släppa o jag får leva vidare mitt liv igen för en stund...
vad ska jag göra om han säger att det har tyvärr spridit sig vidare och det finns inget vi kan göra längre? hur ska man reagera på en sån sak? hur ska jag göra med mitt liv då? det e såna här frågor som spökar i min hjärna dagligen och som ger mig huvudvärk o gör mig illamående... jag 'r så rädd, att inte få leva längre och att aldrig få uppleva all kärlek som mina vänner, familj och släkt ger mig....aldrig få ett eget barn att älska, aldrig hitta nån som älskar mig för mig och vill vara med just mig jämt....livet är så skört och det kan tas ifrån en på en sekund...
har idag svårt och se ens de dagarna när jag får skratta och vara glad för att skräcken håller mig i ett så hårt grepp...ensamheten skrämmer mig nått enormt, mörkret och kylan som för mig är döden...jag vill bara ha hjälp på nått sätt o vis...tack snälla maria som skrev ett brev åt mig om att jag behöver bättre säkerthetsnät iform av psykologer så jag kan hantera min ångest....
nej nu ska jag packa in mina varor i kylen, slita bort sängkläderna, tvätta, laga mat o sen lägga mig i ett varmt bad o sen ta mina sömnpiller tidigt idag så jag kanske får sova nått innan morgondagen....
vad ska jag göra om han säger att det har tyvärr spridit sig vidare och det finns inget vi kan göra längre? hur ska man reagera på en sån sak? hur ska jag göra med mitt liv då? det e såna här frågor som spökar i min hjärna dagligen och som ger mig huvudvärk o gör mig illamående... jag 'r så rädd, att inte få leva längre och att aldrig få uppleva all kärlek som mina vänner, familj och släkt ger mig....aldrig få ett eget barn att älska, aldrig hitta nån som älskar mig för mig och vill vara med just mig jämt....livet är så skört och det kan tas ifrån en på en sekund...
har idag svårt och se ens de dagarna när jag får skratta och vara glad för att skräcken håller mig i ett så hårt grepp...ensamheten skrämmer mig nått enormt, mörkret och kylan som för mig är döden...jag vill bara ha hjälp på nått sätt o vis...tack snälla maria som skrev ett brev åt mig om att jag behöver bättre säkerthetsnät iform av psykologer så jag kan hantera min ångest....
nej nu ska jag packa in mina varor i kylen, slita bort sängkläderna, tvätta, laga mat o sen lägga mig i ett varmt bad o sen ta mina sömnpiller tidigt idag så jag kanske får sova nått innan morgondagen....
seg fredag
uscha idag e jag riktigt slut, sov som en kratta inatt då nån snarkade/hade andningsuppehåll =P men va skönt o få somna o vakna med nån när man har mått bättre...
Snart kommer goa Maggie hit med en kladdkaka så vi kan prata lite skit sen ikväll blir d bio med roomien erik...blir skönt ofå göra nått o komma ut...efter gårdagen som bara innebar att jag satt ensam hemma o grät hela dagen...nu vill jag bara få ett svar o sen få åka hem o umgås med familjen....
skickar tankar o kärlek till min goa släkt i habo som har en jobbig dag idag...älskar er alla massor...
Snart kommer goa Maggie hit med en kladdkaka så vi kan prata lite skit sen ikväll blir d bio med roomien erik...blir skönt ofå göra nått o komma ut...efter gårdagen som bara innebar att jag satt ensam hemma o grät hela dagen...nu vill jag bara få ett svar o sen få åka hem o umgås med familjen....
skickar tankar o kärlek till min goa släkt i habo som har en jobbig dag idag...älskar er alla massor...
f-ing monday
idag e en helvetes dag!!!! bara för att jag haft en toppenhelg så kommer allt skit idag istället.... fredags blev middag på allstar o sen filmmys med martin, i lördags va d ju året bästa fest på haga med goa vänner o sen utgång på allstar där jag fick träffa mannen me de fina bruna ögonen o som alltid får mig att lysa upp som ett litet ljus... fick mig en kyss som jag kan leva länge på hahaha igår så va d tacos o filmmys hemma hos elin och det va oxå helt underbart skönt o få komma bort en stund från mina tankar men i morse när jag vaknade så kom allt svart tillbaka o la sig som ett tjockt täcke över mina ljusa tankar.... jag orkar inte med den här eviga väntan...e en hel vecka tills jag får göra min röntgen och jag vet verkligen inte hur jag ska överleva tills dess :( alla far bort i helgen och jag vet inte vem jag ska använda som livboj...
att man kan vara så här trött e för mig ett mysterium vill jag lova... har nog aldrig i mitt liv kännt mig så apatisk som idag... grupparbetet va en pers trots att vi bara gick igenom det inför redovisningen i morrn...fattar inte hur jag ska klara tre långa timmar i morrn =S
sen blir jag sjukskriven på riktigt... ingen skola, inget jobb, inget liv o bilen har gått sönder på riktigt nu oxå...ska skrota skiten o sen försöka hitta en ny bil men vill o vill inte lägga ut pengar på en bil när jag inte vet hur min framtid ser ut ekonomiskt... vilka roliga problem man har...
fan nu somnar jag snart igen... vila lite innan martin kommer över o kramar mig lite
att man kan vara så här trött e för mig ett mysterium vill jag lova... har nog aldrig i mitt liv kännt mig så apatisk som idag... grupparbetet va en pers trots att vi bara gick igenom det inför redovisningen i morrn...fattar inte hur jag ska klara tre långa timmar i morrn =S
sen blir jag sjukskriven på riktigt... ingen skola, inget jobb, inget liv o bilen har gått sönder på riktigt nu oxå...ska skrota skiten o sen försöka hitta en ny bil men vill o vill inte lägga ut pengar på en bil när jag inte vet hur min framtid ser ut ekonomiskt... vilka roliga problem man har...
fan nu somnar jag snart igen... vila lite innan martin kommer över o kramar mig lite
pyssel o tankar
idag har jag pysslat lite med utklädnadern till på lördag..blev riktigt bra så det e skoj...ska bara försöka knyppla ihop ett bälte av nått slag som matchar min cape o mask...
sitter fortfarande o funderar mkt kring livet o döden... jag vill ha min röntgen nu o få svar på hur tumörhelvetena svarat på behandlingen... mitt hår på kroppen har börjat växa som ogräs igen så nu börjar jag bli orolig över att cellisarna inte tar som innan med tanke på att de sa att jag skulle bli kal på skallen... mkt såna småsaker som gör mig grymt orolig över att nu funkar det inte mer.... men får försöka andas lite o härda ut...
va o bowlade med Ida, Denzel och Elin igår och vi hade sjukt skoj, sen for vi o tog en sen kvällsfika på waynes coffe och fick oss många skratt =) älskar varje stund jag får när jag får känna mig skapligt normal för en stund...
nej om man kanske skulle gå ner till skolan o säga hej till challan eller så går jag o lägger mig o vilar, vet ju att min trötthet mkt beror på näringsbrist eftersom jag fortfarande inte får i mig nån jävla mat....
sitter fortfarande o funderar mkt kring livet o döden... jag vill ha min röntgen nu o få svar på hur tumörhelvetena svarat på behandlingen... mitt hår på kroppen har börjat växa som ogräs igen så nu börjar jag bli orolig över att cellisarna inte tar som innan med tanke på att de sa att jag skulle bli kal på skallen... mkt såna småsaker som gör mig grymt orolig över att nu funkar det inte mer.... men får försöka andas lite o härda ut...
va o bowlade med Ida, Denzel och Elin igår och vi hade sjukt skoj, sen for vi o tog en sen kvällsfika på waynes coffe och fick oss många skratt =) älskar varje stund jag får när jag får känna mig skapligt normal för en stund...
nej om man kanske skulle gå ner till skolan o säga hej till challan eller så går jag o lägger mig o vilar, vet ju att min trötthet mkt beror på näringsbrist eftersom jag fortfarande inte får i mig nån jävla mat....
