smärta o trötthet





underbart låt, får rysningari  hela kroppen av hennes makalösa röst....


idag e d en jobbig dag..kroppen ömmar överallt, känner ju igen smärtan o den lär vara värre i morrn om det blir som förra gången...mkt morfin blir d i alla fall... ska snart på sjukan o lämna prover igen...kolla att alla värden är som de ska... skulle dock tro att mina värden e riktigt dåliga... ska även försöka få träffa niels och prata om min cancer..jag har så mkt frågor o ångest kring skiten som alltid kommer upp dagarna innan allt vänder... jag vill ju bara fungera normalt i livet men verkar vara rena rama omöjligheten till det...ska i alla fall försöka klara av kursen i höst o göra mitt bästa på omtentan i övermorgon...allt nu i dagarna handlar bara o ren jävla envishet om det ska gå....


hur länge måste jag vara beroende av andra för att min vardag ens ska fungera...orkar ju inte ens laga mat på dagarna....bläääääääääääääää för den här skiten.... nej nu ska jag vänta på elin så vi kan fara till sjukan o så jag har min stödgrupp omkring mig... jag vill bara få nått positivt jävla besked om det så bara är att ja vi tror att du kommer överleva ett par år till..... fröken negativ....

en stunds friskhet

Åkte på personalfest igår kväll o var med på middagen med mina underbart goa kollegor...dock fick jag panikångest när jag klev in genom dörrarna men Ida o Elin fick mig att lyckas varva ner o slappna av en stund...fick njuta av något som smakade gott, även om jag inte fick i mig några stora mängder mat så kunde jag uppskatta smaken av både förrätt, varmrätt o dessert... och när älskade Suvi körde igång med partymusiken så kände jag vilken saknad och längtan jag har till livet... jag vill oxå få stanna kvar o dansa hela natten, dricka järn och skratta åt alla och njuta av gemenskapen... men när klockan närmade sig elva sa benen och kroppen stopp och jag fick snällt ta en taxi hem.... va både glad och bitter när jag klev in genom dörren hemma...glad över att jag faktiskt för ett par timmar fick känna mig normal och frisk och bitter över att orken till att vara jag inte finns kvar....

men jag måste tänka att jag visst kommer orka igen, visst kommer vilja dansa hela natten lång igen få skratta och vara överenergisk...Fan vad jag saknar gamla Catrin....hon kommer ju aldrig komma tillbaka i samma skepnad tyvärr men får hoppas att det som e kvar kommer peppa igång på samma sätt.....

maten har börjat smaka igen i alla fall ,gott tecken på att det vänder...dock kommer värken i ben o armar tillbaka men vet ju att d kommer plana ut om nån vecka d me.... ska på sjukan i morrn o lämna prover igen...jippi så skoj med nålstick i bröstet igen...ska försöka be om att få prata med nån onkolog igen...har ju fortfarande massa frågor kring min sjukdom men e ju för feg för att fråga o vet ju ändå att de inte kan ge nått svar än på ett par veckor....och jag vet ju att även om jag får ett negativt besked kring cellgifterna så kan d finnas andra sorter som kan ta och fungera....men vet ju samtidigt att d kommer bli ett ytterligare personligt bakslag om det inte ens har stannat av....

nej om jag skulle fokusera på nått positivt så e d väl att i morrn blir d ytterligare en middag med några tjejer från jobbet...ska bli mysigt o skoj o få mumsa med dem igen och skratta lite en stund....låtsas att man e frisk för ett par timmar och bara njuta av de små sakerna....

nej dags för lite lunch kanske....magen behöver ju mer energi..har ju "lyckats" gå ner 2 kg på mindre än en vecka...ser fram emot o få äta upp mig igen... ner och upp i viktkurvan....

missad sömn o konstiga drömmar

uscha jag drömmer så konstigt nu för tiden... tror dock att jag hade liknande sömnproblem efter förra cellgiftsvändan oxå....blev mkt läskiga drömmar om smurfar, amerikanska bilar och att jag håller på o bli skallig...mkt tankar som snurrar i min skalle just nu...och inte fick jag sova heller =/ tog 1/4 morfintablett för nu börjar värken i benen o armarna komma tillbaka efter en veckas uppehåll och så en stilnoct för o kunna bli trött nog för o somna men klart som fan hade grannarna ovanpå fest igen och jag har legat vaken eller dvalat sen fyra i morse...hjärnan känns som mos men va fan ska jag göra? hade gärna legat kvar i sängen hela jävla dagen men magen gör sig påmind om att jag faktiskt behöver äta lite oxå... blev standard filmjölkstallriken med lite cornflakes o alla jävla tabletter...får så ont i magen av xelodan så e fan ingen hit o behöva ta den samt att det e ju gift som sabbar min kropp.....sista dagen med betapred i alla fall o det e skönt...hatar verkligen smaken av det söta kortisonet som man ska tvinga i sig varje morgon o kväll för o slippa må mer illa...

skickade in alla papper igår i alla fall till försäkringsbolaget för vår missade resa samt till försäkringskassan...får verkligen hoppas att allt går ihop som d ska nu....orkar inte med massa onödigt tjafs...som alla säger man måste vara frisk för att orka slåss mot myndigheterna =/

fick mina papper igår om tid för röntgen igen...domedagen känns d som för mig, eller så kan d ju vara en vändning i mitt liv så jag för första gången på länge får nått att kämpa för...många säger till mig att jag har så mkt o kämpa för och visst mitt liv e klart värt det men när man gång på gång får negativa besked kring sin sjukdom är det svårt att ens våga hoppas på att nått positivt har skett... men jag måste ju försöka tänka att cancern inte spridit sig vidare i alla fall eller att den stannat av...så jag får lite mer tid...just nu känns d bara som jag kan köpa mig tid... 35% överlever längre än 5 år med magsäckscancer, visserligen är de patienterna oftast 65+ och skulle kanske inte levt så länge ändå...får jag fem år ska jag väl vara lycklig...kanske räcker med cancerhämmande tabletter så man bara har "lite" biverkningar o kan hålla skiten i shack...för jag vågar inte ens tänka på att bli friskförklarad....känns så otroligt långt bort med minst 5,5 år tills man får höra att du e frisk, fri från cancer men man ska väl inte riktigt ge upp än.... jag e yngre än de flesta som får den här skiten, jag har varit hyfsat frisk och kroppen pallar med hårdare behandling.....men jag är fortfarande livrädd för döden... rädd för o bara tyna bort i en säng o missa mitt liv =/

fan nu blev jag deppig igen... ska ju försöka vara lite positiv idag...e ju p-fest ikväll ojag vill verkligen åka ner o säga hej och mår ju inte alls lika illa idag...bara tröttheten som förstör mig... en dusch o lite pepp gör sitt till...får kolla senare.... dags för resten av min frukost nu =/

andra vändan dag fem..

så sitter jag i soffan igen då har snart plågat mig igenom ytterligare en helvetes vecka...alla säger jämt att jag e så duktig o stark som kämpar mig igenom det här men jag har inget val!!!!!!!!! så jävla enkelt e d...vill jag ens ha en chans till att överleva den här skiten e d bara o härda ut o vilja dö varje jävla dag som illamående o trötthet hoppar på min kropp...o alla jävla biverkningar av illamåendetabletter o cellgifter ska vi inte ens prata om!!!!!!!!! muskelryckningar, sömnlöshet, värmevallningar, trötthet osv osv...listan kan göras hur jävla lång som helst...

just nu känns d bara som att jag går o väntar på min dödsdom, blir en ct om ungefär 2 veckor o då får jag ju veta om cellgifterna tagit över huvudtaget... jag törs inte ens tänka på hur jag kommer reagera om skiten spridit sig vidare...vet att jag inte ska tänka åt det hållet ens men e svårt o inte tänka realistiskt för chansen finns ju att det gått åt helvete....va fan gör jag liksom om det inte gått bra? e väl bara för mig o sälja alla mina saker jag har i umeå och flytta hem till mamma eller pappa o sakta tyna bort i en soffa eller säng...sitta o titta på snön utanför fönstrerna medan jag sakta dör....för tvivlar på att jag får mer än ett halvår att leva om det skitit sig...speciellt nu när kroppen blikvit så nedbruten av alla cellgifter....tänk om jag får kortare tid o leva pga alla helvetes gifter....ibland skulle jag bara vilja ha ett nummer till en specialist som kan ge mig några positiva svar nån gång i alla fall....men även om läkarna ibland verkar positiva så vågar jag ändå inte hoppas minsta lilla på att jag någonsin kommer bli friskförklarad.... faaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaan så less jag blir ibland bara =/

varför kan man in te bara få vara pytteliten igen o sitta i mamma o pappas knä o bara tro att allt ska bli bra, inte veta allt jag kommer missa i vuxenvärlden om jag somnar in....ibland vill jag bara vara ett barn igen...slippa känna all ångest över framtiden o allt jag inte kanske kommer få uppelva, äckel försäkringskassan och alla andra problem...

läskigt att jag pendlar så kraftigt mellan negativt och positivt tänkande ibland... men vet ju att d kommer bli bättre om fem dagar, då kommer det lite mer ork o lust till livet men just nu skiter jag i livet o vill helst bara sova bort skiten....ta mig igenom den första fittiga veckan utan att spy för mkt, peppa peppa bara en gång i onsdags morse o då inge blod bara galla....kan min tumör slutat blöda kanskse? törs inte hoppas på det heller...

Lär raka av mig håret snart oxå...tunt som fan o utväxten gör ju att jag ser mer skallig ut än vad jag e.... peruk o mössa nästa typ... kommande tre månader... men har jag tur blir d kanske "bara" 2 behandlingar till av EOC o sen kanske håret kommer tillbaka...i värsta fall e d väl 4 behandlingar kvar...urk... 4 veckor av helvete igen o vet ju att sista behandlingarna kommer innebära sjukhus vistelse pga utmattning o oförmåga till vätske o näringsintag... men men tar det då e ju kanske 3 månader dit.....

tvinga i sig morgontabletterna o filmjölk nu då så magen blir lugn igen.....

andra vändan då

då va jag inne på min andra vända av äckliga cellgifter och kan nog lätt säga att den här gången e d mkt värre, fruktar för omgång tre =/  Mår mkt mer illa än förra gången och mina motoriska grejer i händerna e inge bra...blir som stopp o jag tappar muskelstyrka till o från =/ borde väl kanske ringa o berätta uppe på mottagningen men pallar inte sitta där uppe med mitt illamående o mina krämpor....ska ju dit på tisdag o ta prover, får hoppas att de ser bra ut eller okej i alla fall....

hatar att vara beroende av andra för o klara min vardag o för att orka med o leva... känner mig så svag när jag hela tiden behöver pepp av andra för att ens vilja klara av vardagen när det e så här illa...håller dessutom på att tappa allt jävla hår...allt bara rsar av i sjukt snabb takt, stora tussar men var ner o hämtade ut min peruk häromdagen men känns vemodigt att springa omkring med en peruk o låtsas att allt e bra =/ tror dessutom att min kropp e på väg in i klimakteriet...har sjuka svettningar till o från o mår riktigt piss när de kommer... alla fittiga biverkningar åker man på tydligen....


nej om man skulle lägga sig o vila lite igen kanske...enda jag e bra på just nu....

roadtrip

så nu har jag o Challan kommit hem från vår lilla roadtrip runt halva sverige....därav att jag inte bloggat nått på en vecka....

började med o åka hem till farmor o farfar i heby o slänga av packningen innan vi åkte hem till pappa o Marie o fick träffa deras lilla rottisvalp Folke... mkt trevligt me lite fika efter 7 timmars bilfärd =)
Dagen efter åkte vi hem till mamma o baljan o alla hans ungar...träffade på syrran o vi stannade på lunch innan vi for in till sala för lite sömntabletter och middag med Marie o Mauri... hann även springa på brorsan på hans jobb och Gunnel inne på coop så blev många möten den dagen...just ja fika hemma hos faster hann vi me oxå... kan ju säga att jag mentalt va helt överkörd efter den dagen....men e väl så att man lätt blir trött o sliten när man ska stressa runt o träffa folk när man e sjuk....
I onsdags så tog ja d bara lugnt o hänga halva dagen i pappas soffa o sen resten av kvällen i mammas soffa, vi käkade tacos o alla syskon kom dit så d va skoj, o peppa peppa det blev inge bråk!!!!!!

I tosdags åkte vi uppåt igen men tog en omväg genom dalarna upp till mora där vi tog ett stopp över natten hos challans bror =) va supertrevligt o vi fick grillad god mat o ungarna härjade loss på en lagom nivå =) sov dock som en kratta den natten, helt sjukt så lite jag har sovit den här veckan..kommer behöva sova hela helgen för o orka me nästa behandling på tisdag.... fan e smått nervös inför den men ska fortsätta ta dag för dag...har funkat hittills, bara  brytit ihop en gång sen challan kom hit som tur e......

nej nu ska jag bege mig in i duschen o samla kraft så jag orkar åka ner på stan o säga hej till alla på jobbet...



kram på er

många bra dagar

jag e så tacksam just nu...har haft många bra och positiva dagar som gett mig massor utav ork o viljestyrka =)

for till havet en sväng med Challan igår o bara njöt av solen o dofterna från havet och de nytjärade husen runt omkring...fick mig att tänka tillbaka på skolavslutningar i vittinge när de hade tjärat klocktornet....

Idag for vi iväg på noliamässan o tittade...klarade av att gå i nästan tre timmar sen tog d fan stopp i benen men e bra jobbat för mina små smärtande ben...sen ikväll for jag iväg ut till storsandskär till eriks vänner o deras kräftskiva...fick mig många o stora skratt och mådde bra av att veta att jag har ett enormt stöd överallt =)

just nu har jag bäddat ner i soffan under mitt varma duntäcke för min blodcirkulation i händer o fötter e inte den bästa numera...får skylla på morfinet o cellgifterna....

har börjat upptäcka att de dagarna jag har som är bra o positiva då vill jag helst inte prata om mina krämpor mer än nödvändigt...känns som om jag blir mer sjuk av att tänka på skiten dagarna i ända....jag vill inte behöva tänka o säga om eller när jag blir frisk så fort jag ska planera nått.... ibland vill jag bara få vara här o nu o leva för stunden... jag e inte naiv o fattar väl att d kommer skitdagar men det tar jag då.....låt mig leva mina glada positiva dagar nu när jag har dem!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


nej nu ska jag slänga mig raklång o bara glo på the village o sova som en sessa i natt.....

kraaaaaaam




ps. ska även säga att jag fått tillbaka min aptit och äter som en tok för o lägga på mig inför nästa cellgiftskur!!!!!

hemska biverkningar men ser solen

sista dagarna har varit kämpiga för mig..har varit envis o dum nog o inte lyssna på min kropp o när jag haft ont så slutade med att jag igår blev inlagd ett dygn på avdelningen igen...mina biverkningar i benen är inte o leka med, känns ungefär som konstant växtvärk o det e plågsamt... nu lever jag dock på morfin så mitt humör är lite bättre och jag faktiskt uppskattat livet idag..små saker som ha Challan o Martin med sin min skelettt scint, höra dem prata o fnittra gjorde mig lugn... kan även säga att jag har INTE cancer i mitt skelett så det va fan veckans höjdpunkt!!!!!!!! Life goes on.... sen blev jag utskriven eller hemskickad på permis inför mitt ultraljud i morrn men känner jag min kropp rätt så beror magsmärtorna på gaser och förstoppning... men vill ju gärna utesluta andra saker så gör ett ultraljud i morrn ändå =)

Blir ingen utlandsresa med gotjejen... jag e på tok för stissig o orolig i kroppen över alla biverkningar så avbokade resan igår...ska ringa försäkringsbolaget i morrn o fixa pengarna tillbaka till oss båda...tror nog cancer o hög infektionsrisk går under giltiga skäl.... jag o Challis ska göra en roadtrip hemåt istället vilket just nu passar mig ypperligt för jag saknar hemma lite... har mitt liv här uppe men självklart saknar man familjen efter att inte ha sett dem på 8 månader....

Nej om man skulle börja göra lite kvällsfika... längtar efter en dusch i morrn efter ultraljudet för ska nog låta mitt sår i porten vila lite idag....kanske man blir fräsch igen hahahahahahaha


kraaaaaaaam

cellgiftsvända dag 6

Så sitter jag i soffan i vanlig ordning o glor på tv o ugglar i min ensamhet... märker att jag börjar bli osocial o inte vill gå ut men e man risig så vill man ju fan inte direkt hänga nere på stan o låtsas att allt e finemang... har fått massa besök i veckan o i helgen i alla fall så har ju inte varit jätteensam så det har varit skönt...men känner att jag ibland vill vara ensam för att kunna försöka smälta allt som är... har fortfarande sjukt svårt att inse hur mkt mitt liv har vänds upp o ner på bara ett par veckor... börjar fundera på vart den tokenvisa o tjuriga catrin har tagit vägen... istället har jag blivit nån halv melankolisk maskin som bara försöker ta mig igenom dagarna med att tvinga i mig mat o dryck med massa energiinnehåll.... fan minst 1800 kcal om dagen o jag kan ju säga redan nu att det INTE går så bra för mig o få i mig så mkt... tvingar i mig mat dagligen o vissa dagar har d varit ett rent helvete... kan väl säga att idag har d väl gått lite bättre..slarvar fortfarande med mellanmålen men får slänga i mig glass i massor ikväll ihop med bästa Suvi´s svartvinbärspure som e så sjukt god =) huvudsaken är att jag får i mig hyfsat med riktigt mat i alla fall =)

Elin o jag provade min nya fina råsaftcentrifug som alla på jobbet ställde upp o köpte till mig... har jag sagt att jag har världens bästa jobb?!?!! =) mosade morötter, apelsin, ingerfära o blomkål men min mage fick sig en käftsmäll av blomkålen, den va på tok för kärv för min småkänsliga magen... men kommer absolut blanda apelsin, morötter o ingefära.. bra vitaminboost för min trötta kropp men får ju inte äta för mkt grönt heller eftersom min kropp behöver massa annat än lågenegergikost... men dietsten kan ju ta sig nånstans.. mer otrevlig o osympatisk människa får man fan leta efter...totalt oengagerad i patienterna...jag kanske inte väga för lite än för att hon ska bry sig men vill ju inte gå ner mer i vikt än nödvändigt, blir ju som svårt att orka med vardagen när cancern tar massa energi o sen tappa muskler o skit e inte så skoj....

idag va d ju ett lite mer positivt inlägg vilket nog e bra för min del... längtar bara tills dess att Challan kommer i morrn o kan överboosta mig med positiv energi o ork =)  dock måste jag väl prata med henne om att jag e lite rädd för o fara utomlands  nu när kroppen cp:ar sig som den gör med ömmande muskler o typ växtvärk i benen =/  bara o ringa avdelningen ikväll eller i morrn om d inte släpper... måste väl änå berätta att jag slutat med blödningsmedicinen...fick så sjukt ont i magen av den...behöver inte mer illamående än det jag redan har....


kram påer

dag 4 cellisar

jaha då va vi inne på dag 4 av första vändan...mår okej idag...lika trött som vanligt men det får man väl ta...börjar dock få en sjuk värk på vänster sida i musklerna...känns ungefär som när man legat fel på armen en hel natt...sjuk obehagligt o jobbigt men hoppas det släpper under dagen...får väl ringa in till avdelningen annars o kolla om det e en normal bieffekt....vill även om få sår omlagt..har kommit in fukt o jag vill INTE få en infektion i ett sår på bröstet direkt...e tillräckligt med o försöka ta mig igenom dagarna som det är men trötthet o illamående.... tokkräktes igår kväll efter mitt kvällsfika...fick upp några blodiga klumpar som jag antar klassas som tmör...vidrigt va det det i alla fall...ska hålla tummarna att jag inte kräks idag i alla fall...än så länge har illamåendet hållit sig på en låg nivå som tur e......

har svårt att vara motiverad till att klara detta...känns som om allt hopp är u te för min del även om vi inte än på minst 5 veckor kan säga nått om hur d kommer gå...men mina instinkter säger att jag ska vara glad om jag får 6 månader till att leva... vet att det är jobbigt för folk att jag tänker så men va fan ska jag göra, måste ju vara realist o inse att det faktiskt kan gå åt helvete...lika mkt som att det även kan gå bra...
känns bittert att jag ängnat sista 4,5 åren med att vara rädd för livet o kärleken...o  nu lär jag inte få uppleva nått av dem båda =/ jag ångrar så mkt jag inte gjort men så e d väl med oss alla....

nej om man skulle tvinga i sig sista medicinerna o kanske nått chips o nån vindruva så magen får nått att jobba med en stund......

dag 3 för cellgifter

då var det dag tre av min första kur eller vad vi ska kalla det...tröttheten e ett faktum o idag har ju inte spytt i alla fall så det e sjukt skönt...va inte lika skoj igår när jag åt frulle o hade fått i mig typ alla tabletter o sen kom allt upp på två röda plus en massa blod....så fick ju snällt åka upp på avdelningen igår igen o få dropp o illamåendesprutor...blev bara 6 timmar på sjukan...tur att peter va snäll o följde...

Elin kommer hit snart o umgås o det ska bli skönt o sen kommer martin o tar över ikväll så ja slipper va ensam....ska bli intressant o se vem som vill umgås med mig på fredag innan challan kommer upp o pysslar om mig... måste hålla koll på hela kroppen nu...ingen mer viktnedgång o passa tempen så jag inte får några infektioner i onödan....helt sjukt hur less man blir fort på o vara sjuk.... jag har enligt mig själv  varit sjuk i tre dagar nu o e så äckligt less...mådde fan bättre innan jag fick mina cellgifter..hade mer ork o mer motivation till livet än nu när jag bara vill ligga o sova o typ vara ifred... men vet ju att då kommer jag inte få i mig nån mat alls så e väl lika bra o ha folk här som ser till att jag äter o dricker.....

nej dags för mina cellgifter nu då.... gift e fan hemskt....

cellgifter dag 1

så har mitt helvete börjat...fick min venport inopererad igår...hade sjukt ont i morse när jag vaknade o ville bara ge upp...trötthet o smärta e ingen bra kombo när man står inför massa gifter.... fick morfintablett i alla fall så d va skönt o sen fick jag även morfin o insomningstabletter utskrivna idag ihop med all annan medicin och cellgifterna som jag fick betala ur egen ficka...tur att vi har högkostnadskort på apoteket oxå men 1800 va egentligen inga pengar jag hade den här månaden =/ får snåla in på allt annat o hoppas att jag kan få tag på mer pengar på nått vis...söka bidrago  grejer....

fick i alla fall två blodtransfusioner för att få upp mina blodvärden idag o igår så det va skönt att de satsar 100% på att min kropp ska klara behandligen...för nu blir d helvete i 6 veckor o under 2 behandlingar....men min behandling heter EOC eller EOX och består av tre olika cellgifter...tv å får jag i dropp under en dag o sen äter jag 4 tabletter om dagen under hela behandlingstiden....biverkingarna e sjukt många o ja jag kommer tappa håret troligtvis vilket suger....

biverkningarna idag som jag märkt av är domningar i läpparn, fingrar o fötter tillofrån...e lite snurrig i skallen men kan mkt bero på vätskebrist o att jag inte åt nån middag idag vilket va jävligt klantigt av mig.....men ska försöka få i mig mer mat o dryck i morrn så jag faktiskt orkar med att stå ut me skiten....fruktar illamåendet dock......men nu tar vi dag för dag o hoppas på det bästa =)positivt tänkande är ett måste nu......

sängen kallar

RSS 2.0